AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av Matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka Matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av Matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder Matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att Matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka Matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av Matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka Matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många Matematiska begrepp. Resultaten visar Matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av Matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av Matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av Matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.

Studien undersöker hur Matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar Matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar Matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med Matematiska begrepp och ta reda på vilka Matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens Matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av Matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av Matematiska begrepp.

Studien undersöker hur Matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar Matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar Matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker Matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda Matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning.

Syftet i detta examensarbete är att få en inblick i hur förskollärare/barnskötare planerar och stödjer barnen i deras sökande efter olika Matematiska begrepp i lek med vatten. Vi har gjort en tvärvetenskaplig undersökning på fyra 1-3 års avdelningar, som är baserad på ett hermeneutiska tankesätt där vi har tolkat förskollärarnas/barnskötarens agerande vid vattenlek. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder i intervjuerna och observationerna. Resultatet i vår undersökning visar att förskollärarens/barnskötarens egna kunskaper i Matematiska begrepp, planering av aktiviteten, förståelse för barnens kunskaper är viktiga för vidareutveckling av barnens Matematiska begreppsbildning.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda Matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

Studien undersöker hur Matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar Matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar Matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers Matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta for att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast..

I vårt examensarbete undersöker vi elevers Matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast..

Detta examensarbete är en studie om barns Matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka Matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del Matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.